Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Överingress:Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smalastammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sångenhar försvunnit eftersom här inte finns några insekter förfåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige ärviktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägaremot lagen när de avverkar skog och det påverkar denbiologiska mångfalden negativt.När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ettsamhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara..

Den rådande förtätningstrenden i svenska städer leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och vidare för de ekosystemtjänster som är livsnödvändiga för oss människor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frågorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i städer bibehålls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mångfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades vad som påverkar den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem familjehemssekreterares föreställningar angående familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frågeområden; definitioner av ?bra? familjehem, förväntningar på familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gällande återföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt och innehåller bland annat intervjuer med fem familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvård. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera resultaten är; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framträdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget är ett mycket svårt och krävande uppdrag, då det utöver omsorg och omvårdnad, innebär en hel del kontakt med såväl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Jag har i denna uppsats utrett det rättsliga skyddet mot det hot som införsel av sällskapsdjur samt utsättning av dessa kan utgöra mot den biologiska mångfalden. Jag har fokuserat på icke inhemska gnagare eftersom det är en djurart som införs till Sverige för att hållas som sällskapsdjur. Det finns bestämmelser för hur införsel av sällskapsdjur inom EU och från tredje land får ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sällskapsdjuren, till exempel hundar och katter. Bestämmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mångfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebära ett stort hot mot den biologiskamångfalden om de introduceras i vår naturmiljö, medger bestämmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

Sedan slutet av andra världskriget har förhandlingar förts om massförstörelsevapen och deras fara för vår värld. Trots förhandlingar som har genomförts är det endast biologiska och kemiska vapen det finns totalförbud mot. Kärnvapen härjar fortfarande fritt bland världens fem officiella kärnvapenstater: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike.Uppsatsen är en kvalitativ textanalys med information framförallt från förhandlingar om nedrustning.  Syfte med uppsatsen är att jämföra kärnvapenstaternas uttalande gentemot biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen.Resultatet visade sig att samtliga stater varit för totalförbud av kemiska och biologiska vapen men när det gäller kärnvapen är det endast Kina som har varit tydlig i sin åsikt. Med maktbalansteori som utgångspunkt i analysen visade det sig, att kärnvapen som är det sista massförstörelsevapen länderna har kvar, är svårare att för staterna att förbjuda en de två tidigare vapentyperna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar.

Ett stort antal barn är idag placerade i fosterfamilj. Flertalet av dessa barn uppvisar ett asocialt beteende med dåliga sociala relationer. Multidimension Treatment Foster Care (MTFC) är ett program vars mål är att förändra barnets attityd. Det är en öppen vårdinsats där barnet placeras i en utbildad fosterfamilj. En kvalitativ studie genomfördes baserat på nio intervjuer.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad ivad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi hartittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi harockså intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få såolika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växtupp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..